Trikadien gästade Valsätra IP och ett Södra i starkt poängbehov. En stark Södraelva hade mönstrats och spelet verkade klaffa från första minuten. Det tog inte mer än nån minut innan Trikadien var på vippen att
nicka in bollen i eget mål på en hemmåtnick. Hade den bollen rullat in istället för att krypa centimetern utanför stolpen,
kanske Södras motflyt hade vänt för gott. Nu ville inte bollen in, varken i den sekvensen eller i det dussintals chanser som radades upp under halvleken. En kombination av
dåliga avslut och en löjligt placeringssäker Trikadien målvakt som var som en magnet på bollen. Istället blev det den nu bekanta uppförsbacken.
Trikken satte 0-1 på en frispark då David, som "tvingats" in i målet, inte fick ett roligt första ingripande. Vid matchens andra Trikadien offensiv var han sen chanslös. Stålis
hade inte taggarna utåt och "tillät" ett skott inifrån straffområdet. Självfallet blev det en otagbar praktträff som gick in i bortre hörnet 0-2. Södra svarde sen äntligen då bollen bara skulle in.
Anders stegade förbi en back och drog till stenhårt längs marken, och denna gång hann inte ens magneten med 1-2. Den resultatmässiga vändningen kom inte, även om spelet fortfarnde var galant fram till sista touchen.
Framförallt Wigströms friläge och den sekvensen där Carlos elegant väggade sig igenom med Anders borde ha gett utdelning. Istället stod det 1-3 i halvlek sedan Tricken hittat en perfekt stickare på en
rättvänd forward. Ett tungt facit efter väl genomförda första 45, hade vi lyckats sätta lika mycket av våra chanser som Trikken hade det sannolikt stått 7-3 på resultattavlan.
Var första halvlek bra, var andra ännu bättre. Spelmässigt kanske den bästa i Södra på många härrans år. Södra hade ett järngrepp om mittfältet och Trikadien hamnade med 8 man i knät på magneten.
De sjuka räddningarna som radades upp av magneten hindrade dock Södra från reducering. Svårt att minnas alla chanser från en match man försöker förtränga, men den sjukaste av de alla lär vi aldrig glömma.
ett hårt inspel längs marken når Anders en bit närmare än strafffpunkten. Han drar till direkt och lägger bollen i vad man tror är öppet mål. Men plötsligt är han där, liksom glider längs med mållinjen på knä och
lyckas på något sätt få bollen att fastna mellan fötterna, så de tre Södraspelare som står beredda att slå in returen kan bara häpet titta på. I mitten av andra halvlek kunde inte ens magneten hålla rent, det kryllade av Södraspelare i Trikadiens
straffområde och Stålis fick på en kanonträff. Magneten reflextippade bollen i insidan av stolpen och Carlos bombade upp returen i nättaket från två meters håll. "Otroligt" nog hann inte målvakten dit, 2-3.
Södra jagade kvittering med kvarten kvar, och flashbacken till Fjärdhundramatchen var total. 10 minuter innan full tid kontrade Trikadien in 2-4, och ja det var offside. Domaren erkände att han sannolikt gjorde en felaktig bedömning efter matchen.
Precis som mot Fjärdhundra tryckte Södra in 3-4 i sista minuten, denna gång Anders som hittade rätt med ett distikt avslut i burgaveln.
Matchens lirare: Petter var tillbaka på Södras innermittfält och gjorde en storartad match, utöver prickfritt spel och en härlig kämpainsats var han
precis som de flesta andra Södraspelare bara en hårsmån från att hamna i målprotokollet. Han hade ett avslut som han tunnlade målvakten på men bollen gick sen längs med mållinjen och tätt utanför stolpen.
Sägas ska dock att han var långt ifrån ensam om att vara bra, alla gjorde verkligen en 100 procentig insats, men det är som bekant inte alltid det bästa laget som vinner.