Seriepremiär i Bålsta mot nybildade Knarrbacken i ett härligt vårväder. Låter idylliskt och lite exotiskt, men det kommer snabbt på kant när man granskar gräsplanens kondition.
Tuvor, mindre ko-stigar och pinnar gjorde terrängen svårgenomtränglig och nära på omöjlig att bedriva kortpassningsspel i.
Södra inledde ändå bra med just försök att bedriva passningsspel. Knarrbacken blev lite tagna på sängen och inom fem minuter hade Södra haft två gyllene lägen att hänga dit ettan.
Både Linus och Tomas hade skott straxt över från bra lägen. Knarrbacken bjöd som väntat ett hyfsat motstånd, och när de så småningom började hitta kontringsbollar ut på sina
kvicka kantlöpare förändrades matchbilden. I 15 minuten var Gola aningen på mellanhand vid en utboxning vilket medförde att en vältajmad Knarrbackare nickade med ansiktet någon centimeter ifrån Golas knogar in 1-0.
Södra hade nu börjat stressa spelet på tok för mycket och många enkla spelvändningar i mitten krävde snabba omställningar. Vid just en dylik blev Johan tvungen att ta till lite grövre medel vid straffområdesgränsen med gult kort och
Knarrbacks-frispark som följd. En bra bollträff på frisparken men bredvid muren och rakt på mål, minst 3 man för lite i muren ? Svårt att avgöra men 2-0 kom som ett brev på posten mest pga att vi börjat tappa spelet.
Glimtar och intentioner till finlir fanns fortfarande och jag kan inte nog påpeka vilket av lagen som var det bollrullande. I 30 minuten hittade Stålis in med en delikat boll till Wigström som helt ren avancerade och kyligt rullade in 2-1.
Fanns en mindre flock med andra bra Södraavslut i halvleken. Farligast var nog Wiggens frispark som slogs medan Knarrbacken höll på att ställa upp en mur. Bollen var på väg in men tog på klacken en back som ovetande promenerade genom bollbanan för att ta sin markering.
Andra halvlek krävde en scenförändring för Södras del. Den kom, men på tok försent. Innan dess hann Knarrbacken trycka dit ytterligare ett mål på en fast situation. Gola tappade en frispark som såg ut att vara helt i hans ägo och Knarrbacken var ettrigast på returen 3-1.
Södra gick ner på en trebackslinje och körde framåt med allt vad tyglarna höll. Det fanns dock grejor som inte kunde hålla. Vi minns Håkans tröjdragning som föranledde ett gult kort. En dubbelhandsfattning i vad som kan betecknas som en kortare evighet gjorde att Knarrbacken numer har en tröja i sitt ställ som med fördel kan användas som spinnacker i sommar.
Åter till matchen som nu helt var förlagd till Knarrbackens planhalva. Chanserna dök upp, men på tok för lite skott mot och framförallt på mål medförde att Knarris höll undan till 80:e minuten. På en Wiggenhörna lämnades Johan helt ensam 3 meter från mållinjen, stenhård nick till 3-2 var den ofrånkomliga och högst rättvisa påföljden.
Sen blev det några extremt svettiga minuter för Knarrbackarna. På en frispark som las över backlinjen var Forza högst och nickade bollen i ansiktet på en fladdrande målis på halvdistans, bollen gick i en båge över honom och landade oturligt på nättaket. Sista gyllene läget fick Gramej på en hörna, han hade behövt lyfta nån centimeter till från den buckliga gräsplanen för att få den perfekta träffen.
Istället blev det en Kenneth Andersson-nick rakt upp i luften. Knarrbacken höll undan och stal 3 viktiga pinnar i vad som mycket väl kan ha varit en tidig seriefinal.
Matchens lirare: Inte många som kan stoltsera med mer än godkänt, och de flesta var inte ens nära det betyget. Wigström var dock mycket bra och ett ständigt hot framåt.
Ett mål och en assist hjälper förståss också till att höja betyget. Otroligt skönt att det bara är 3 dar kvar tills vi kan revanschera oss.