Regntungt och lerigt underlag var vad Uppsala Inter FC bjöd på vid Fyrisfjäderns campingområde. Att den så kallade planen är hemmaarena för
Uppsalas Allsvenska Rugbylag är väl inte en relitet som förbättrar några omständigheter. Oron för att ett fall i leran kunde generera en tältpinne i mjälten var överhängande.
Södra började trevande och försiktigt. Inter hittade betydligt bättre fäste från start och visade sig inte helt oväntat vara ett rätt anfallsglatt gäng. I den 6:e minuten kapade de åt sig en hörna och vips så
var oledolyckan framme. Gola fick fingrarna på bollen, men tippade inte bort den tillräckligt långt. Som brukligt denna säsong landade bollen inte framför Södrafötter utan i gapet på motståndarna som efter lite flipprande och vevande i
straffområdet lyckades bredsida in 1-0. Nu med stor vana att släppa in första målet tog Södra det hela med ro. Det dröjde inte mer än tre minuter innan en lika slumpartad kvittering låg i Inters garn.
Petter svingade in en hörna i 9:e minuten som Tomas var på vippen att toucha in, istället dök en instabil försvarare upp och skenbenade bollen i eget nät. 1-1 var kusligt likt självmålet som Red Lions
presterade mot Södra. Matchen böljade vidare med långbollande på den hopplösa planen. I ärlighetens namn får man nog tillstå att Inter under första halvtimmen var det bättre laget. De hade aningen fler genombrottsförsök och
framförallt mer bemanning när anfallen iscensattes. Kapten Tolstoy stod dock för den vackraste raiden, efter att fräckt gått rakt imellan mittbackarna var han nån decimeter från att driva runt en utrusande målvakt som dock gled ikapp i vällingen och la vantarna på bollen.
I 34:e minuten återtog Inter kommandot i målprotokollet. En kvick liten Darinkopia trampade runt Robban på kortlinjen och utsattes för en relatvit brysk men regelrätt brytning av Johan i straffområdet. Med bollen en bra bit över sidlinjen och på god väg mot husvagnscampingen tröttnade Johan lite lätt på att
Darin fortfarande hade ett krampaktigt grepp om hans tröja. En liten vänskaplig knuff torde vara medicinen för att få lill-Darin att tappa greppet. Ingen god idee skulle det visa sig för tydligen kan man blåsa straff trots att bollen är kilometervis ur spel.
Ett gult kort var väl vad en domare borde ha lyft, men här hade vi att göra med en gröngöling modell ung och outbildad. Straffen var otagbar och Inter gick upp till 2-1.
Men precis som vid första ledningsmålet för Inter tog det bara 3 minuter för Södra att svara. Efter inlägg från kanten blev det tumult i Inters straffområde, Henrik slet åt sig bollen och passade längs med målområdslinjen till Maekele som kunde göra sitt första mål i Södratröjan. Självfallet ett psykologiskt
mycket viktigt mål att ha med sig i bagaget inför den andra halvleken.
Södras pep-talk och löfte att ta tag i matchen under halvtidsvilan fick sig en allvarlig knäck redan i den 47:e minuten. Jimmy missar en brytning pga av den gropiga planen och lyckas sen hitta en fläck lera och är därmed rökt då
en påpasslig Interspelare snappar upp bollen och bjuder på en stilig dragning. Bollen placeras hårt nere vid stolproten och man börjar verkligen känna att detta är bortaplan, 3-2.
Så sakteliga arbetar sig Södra tillbaka och om inte äger så åtminsone gör anspråk på andra halvleken. Södra gjorde också sin tredje comeback i matchen. Seriens bästa lag på offensiva hörnor ?
Petter drar in en hörna som Tomas möter på främre efter att ryckt ifrån sin bevakning. En hård distinkt nick invid främre stolpen ger Södra nu välförtjänta 3-3. Kvitteringen kom i den 67:e minuten och efter den blev det än mer hela havet stormar,
båda lagen ville framåt och var långt ifrån nöjda med en poäng. Mitt i denna storm försöker en ensam rättsskipare hålla sig fast. Tråkigt att behöva nämna domaren, men jag är övertygad om att båda lagen är eniga om att han bidrog till en rätt besynnerlig match.
Om en domare inte syns brukar man säga att han är bra, men om en domare inte vill synas behöver det nödvändigtvis inte betyda det samma sak.
Inget fel att vara timid och osäker, men ibland kan det vara synnerligen opraktiskt om man valt ett liv som domare i en serie där varje poäng gäller liv och död.
Bli inte förvånade om Nisse är aningen hes idag, då han en bit in i andra insåg att ett litet ylande från sidan direkt genererade en frispark på planen.
Att vår domare hade fobi för gula kort gjorde också att toleransnivån blev lite väl hög i en egentligen väldigt schysst match. Eller vad sägs om situationen då Knutte lite lagom oavsiktigt kastar bollen i ansiktet på en motståndare efter avblåsning och sedan knuffar bort första spelaren som rusar dit för att protestera.
Jag hade accepterat om inte till och med förordat ett gult till vår spelare i det läget. Knutte kom i händelsernas centrum rejält i slutskedet. I 86:e minuten får han bollen i hörnet av straffområdet, gör en äkta tvåfotare och blir kapad. Denna gång en solklar straff även om Knuttes förstärkning inte var av Inzaghi-kaliber (snarare miltals därifrån, jag tänker en pensionerad Klas Ingesson eller ett överfullt kylskåp).
Forza stegar upp för att dra in straffen. Dessvärre blir straffen i perfekt målvaktshöjd och en dåligt placerad historia som målvakten kan parera. Maekele är på vippen på att stöta in returen men är nästan för snabbt framme och får bollen i magtrakten, den rinner ut till inspark. I sista minuten får sen Inter sn sista heta chans, Gola gör dock en härlig räddning och tippar ut det
hårt pressade skottet. Södraförsvaret är på tårna och rensar bort returen. Matchen slutar 3-3 och jag behöver väl inte nämna att vi var iförda den hopplösa tomtestassen. Skönt med hemmamatch på tisdag.
Matchens lirare: Ett svårspelat underlag brukar vara en mardröm för en back. Extra roligt därför att kunna utnämna Axel till MoM. Med hans brittiska och resoluta spelstil såg han ut
att trivas som fisken i vattnet med de besvärliga förhållandena. Främst ett par härliga brytningar och ett heroiskt kämpande som man har på näthinnan, men Axel hade även en del härliga offensiva bollar in i motståndarnas straffområde.
Även kul att se Gola riktigt laddad. En glimrande andra halvlek från hans sida, där han gjorde några utmärkta räddnigar och styrde försvaret på ett föredömligt sätt.