Efter vårens förnedrande 6-2 förlust mot Södra hade Arostornet lite att bevisa för att ta sig loss från skampålen. Att de babyblå var en poäng efter serieledande Inter höjde
matchens dignitet ytterligare. Södra började matchen gallant, lugnt och metodiskt rulladess bollen runt genom lagdelarna. I stort sett hopplöst för Tornet att låna bollen då man verkade
ha en uttalad taktik att undvika närkamper och ett ormgropsliknande eget passningsspel. I 8:e minuten kommer det publiken väntat på. Håkan visar sig ha hörsel som en fladdermus och reagerar direkt när Johan ropar på bollen snett bakom honom i ett offensivt inkastläge.
Johan måttar ett deilkat inlägg till Sabbe som tar ner och drar till. Målvakten räddar och lite tumult uppstår när en back stöter till, men Sabbe är urstark och krigar sig från liggande upp och petar dit 0-1. Även fortsättningsvis god Södrakontroll,
men i 21 minuten kvitterar ArosTornet efter ett godkänt anfall. Bollen bombas i underkant av ribban och lyckas endast hjälpligt rensas bort. Tornet får tag i bollen igen och spelar fram en andravågskille som enkelt kan bredsida in 1-1.
Vår tränare har kommenterat det här målet med "alla står och sover", vilket säkert ligger nära sanningen då ingen tycks minnas hur situatuationen uppkom i förstaläget.
En halvtidsledning hade känts rättvis, men Södra fick nöja sig med oavgjort och höga 80% i bollinnehav.
I andra halvlek avtog rörelsen i Södra och följden blev allt längre bollar. ArosTornet fick dessutom rapport om att Uppsala Inter överraskande förlorat sin match mot Knarkbacken
vilket gav dem ett gyllene läge att säkra seriesegern om Södra besegrades. Detta sammantaget ändrade matchbilden drastiskt även om gyllene är ett väl guldkantat ord då man möter ett lag
som man aldrig någonsin tagit poäng emot. Gola fortsatte dessutom storspela så trots att ArosTornet nu började skapa lägen var man aldrig riktigt orolig. Två chanser minns vi dock som något
stressande. Först var det en raid in i Södrasstraffområde och en perfekt passning längs med mållinjen till den bortre stolpen. En helt ensam babyblå tog emot och skulle behärskat slå in en bredsida när
Gola uppenbarade sig och på ett oförklarligt sätt lyckades förpassa bollen ut till hörna. Sen var det Håkans "rensning" som också får betecknas som kvalfylld.
Det blev till en smörpass till en helt fri Tornetspelare 3 m från mållinjen, Gola befann sig dock på densamma så något mål blev det näppeligen. Södra hade klart mindre i chansväg, men Tolles härliga träff utifrån i 65:e minuten
tvingade Tornetskeeper till en kvalificerad och tv-mässig enhandsbox. Sen var det förståss det där med det konstruktiva samtalet i halvtid. Gramej påpekade då att målvakten för jämnan stod
ohälsosamt långt ut och att han ämnade lobba in bollen. Ingen tog väl honom bokstavligen förrän i det där kontingsläget i 73:e minuten. Trots att Petter försökte ändra scenariot när Gramej kom ångade på kanten genom att ropa "skjut inte"
så var det som förgjort. Från 30 meter lättade Gramej bollen som mycket riktigt seglade över en felplacerad målvakt in i nätet, 1-2. Sen spelade Södra rutinerat av matchen utan extravaganser.
Ingen brådska och ett och annat aningen defensivt och destruktivt byte. Nisse tackade för sitt eget förtroende och sprang rakt in och sparkade ner en av de babyblå. Domaren reagerade genast med det gula kortet medan Gramej
, som ännu inte lyckats få några av de färgglada korten, högljött och öppet visade sin vördnad för insatsen. Matchen vanns av Södra och serien sannorligt av det enda laget som var bättre än oss i år Uppsala Inter.
Matchens lirare: Alla var verkligen bra och inställningen över lag fantastisk. Extra beröm går till Oskar och Söderman, men mom:en tillhörde Forza. Hans bollvinnande och bollhållande spelstil
var en stor del av nyckeln till det massiva bollinnehavet under första 45. Han är svår att ta bollen av i vanliga fall och när man som Tornet har en uttalad spelstil att undvika närkamper blir det omöjligt.