Efter att rättmätigt ha blivit seedade att först gå in i andra omgången av Upplandscupen var det dags att bekänna färg på allvar för Södra. Bortamatch mot div 4 laget Fyris på Stenhagens konstgräs låter som en svår uppgift på pappret. Att Fyris förra säsongen spelade div 3 fotboll gjorde väl inte oddsen för bortaseger lägre. Ett fullständigt paralyserat Södra under de första 15 minuterna höll på att ge bookmakers rätt i Fyris favoritskap. Alla rödklädda verkade vara rädda både för att komma för nära bollen och motspelarna. Fyris satte också 1-0 i 12:e minuten efter grov gästfrihet i Södras straffområde där man från kanten enkelt promenerade fram och bredsidade sig in till en fri forward vid straffpunkten. Otagbart sattes bollen bakom Gola som annars var ensam om att ha vaknat ordentligt. Att vi fick möjlighet ta tag i matchen kan vi tacka Gola för. Han gjorde några avgörande räddningar i ett skede där 2-0 sannolikt hade dödat matchen. De två divisionerna emellan lagen gav Södra rätten till två bonusstraffar. I 15:e minuten var det dags för den första och början till vändningen. Kapten Henke steg fram och la behäskat in bollen till höger om målvakten, 1-1. Plötsligt gick en sanning upp för Södra, något som Wigström senare påtalade i halvtid: "Det är ju f-n inte Barcelona vi möter", och det var det verkligen inte utan långt lååångt ifrån. De röda började närma sig sina motståndare och upptäckte kvickt att man var starkare både viljemässigt och fysiskt. De sista 20 minuterna av första halvlek var imponerande, även om vi kanske inte skapade horder av målchanser förde vi spelet mot ett lamt Fyris.

Med vetskapen om att ytterligare en straff fanns att tillgå blev vi med rätta något mer försiktiga i den andra halvleken, men spelet på mittplan var helt jämnt. Fyris något för unga manskap hade inte någon som kunde väga upp mot Södras två urkrafter Tolle och Henke. Att Södra dessutom bommat igen alla vägar i defensiven medförde knappt tillstymmelse till målchanser för Fyris. Ett ställningskrig som passade Södra utmärkt utspelade sig fram till den 65:e minuten. Då presenterade sig vår vänsterskytt på frispark. I ett bra vänsterläge kanske aningen långt ifrån mål drog Wigström på en lågt hårt skruvad boll som smet runt muren och nog var i det närmaste osynlig för Fyris keeper som inte alls hann ner till stolproten, 1-2. Nu började Fyris ana att deras dagar var räknade. Trots fyramanna kedja kunde Södras backlinje resolut och effektivt hindra all genomfartstrafik. Istället dök en del hyfsade lägen upp för Södra, bland annat hade Sabbe en fin räd från mitten där han sprang ifrån sin markering och skar in på mål, från snäv vinkel hittade han dock bara utsidan av främre burgaveln. I 75:e minuten plockade vi fram straff nummer 2 och Henke stegade upp igen. Hela Fyris skrek han lägger den till höger, ja det var förra gången det... Onekligen lurade de sin målvakt för Henke bytte hörn och la bollen till vänster, 1-3. Sista kvarten kunde man tänkt sig en desperat forcering, och visst Gola fick brilljera lite till med en frilägeslimning, men egentligen hade Fyris inte mycket att komma med. Lite olyckligt att Tolle fick sitt andra gula kort och därmed sitt livs första utvisning med 5 minuter kvar, men inte heller det kunde hindra Södra från avancemang. Domaren blåste av matchen och Södra hade tagit sin hittills största skalp någonsin. Fyris var långt ifrån det bästa lag vi mött, men divisionsmässigt gäller nog föregående påstående.

Matchens lirare: Domaren kom fram till både Henke och Johan efter matchen och sa att de var bäst på planen, Nisse och Roine var eniga så vi får för andra gången i historien dela ut en dubbel MoM (Tidigare har Lind och Tolle delat i en match år 2000). Alla gjorde förståss en toppmatch annars hade inte det här gått vägen, men vi får väl lita på domaren en dag som denna :>

Målskyttar Södra: H Lindström 2, N Wigström

Södrapublik: 5 st

Södras Laguppställning