Runhällen består av mygg, mygg och åter mygg. Mitt i surrandet återfinns dock seriens överlägsne skytteligaledare i Runhällen Boys nr 14.
Tack vare en del regn och lite blåst slapp vi myggen helt, men däremot var nummer 14 dessto mer närvarande. Ett gediget scoutande hade
gjort oss uppmärksamma på hans farlighet och vi satte snuten på han direkt. Pierce blev hans ständiga ryggsäck och var hiskeligt närgången och
vann närapå allt som kom i närheten. Nr 14 var mäkta irriterad och höll precis på att få ett äkta psykbryt då hemmalaget tog ledningen i 27:e och han svalnade något.
Ett inlägg nådde bortre stolpen där två markerade Runhällare dök upp. Södras markering var modell barnslig och relativt enkelt fick en av dem helt oattackerad
nicka in 1-0. Nära att Stefan tog nicken som kanske inte heller borde ha fått smita in vid främre stolpen, men framförallt undanbedes den typen av markering
i eget straffområde från och med nu. Något mer än så blev det inte under första 45, Södra hade en hyfsad chans där man lyckades vinna tre raka nickdueller i Runhällens straffområde
men sista lobbnicken mot mål gick en bit över.
Runhällen var ivriga att snabbt döda matchen i andra halvlek. Ännu en gång ett Södra nästan helt utan friska avbytare började också få lite problem med orken och skärpan.
Stålis kunde exempelvis bara göra 10 minuter innan en ganska bestämd och blyg ung dam bestämde sig för att hon inte ville spendera halva sin uppväxt på Södrabänken med "främlingar",
vi är glada att glassen räckte 10 minuter iallfall och att Stålis kunde göra ett bra inhopp. I 56:e minuten satt 2-0 för Runhällen och jag kan ärligt säga att jag inte minns ett dugg av det målet,
möjligen har jag blandat ihop det med allt som komma skulle. För sen bara rasade det 60:e, 64:e och 71:a minuten och det var åtminstone två riktigt billiga mål, en löjlig
försvarsinsats och en målvaktstavla på ett långskott som smet in under Stefan. Matchen slutade 5-0 vilket inte var helt talande för matchbilden, men det för dagen bästa laget vann
iallafall. Liten tröst iallafall att Runhällen hade en del spelare som lirat med Heby och en som spelat superettan med Enköping, kanske inte behöver skämmas så mycket utan bara glömma.
Matchens lirare: Helt utan konkurrens, Pierce gjorde en supermatch och höll full koll på Runhällens "dangerman". Plus också till Sabbe och Mackan som båda slet föredömligt och såg till att Södra stundtals hade
lite bollinnehav.