Årets sista hemmamatch och möte med "Real" Runhällen (ett Östervåla komponerat namn som numer är ett vedertaget begrepp). Real syftar nog på
deras goda tilltro till sig själva inför serien då de offentligt gått ut och lovat att inte tappa en enda poäng. Absolut ett svårslaget lag med
spetskompetens, men i ärlighetens namn har iallfall Madrid en lite bättre bredd. Runhällen är ett tvåmanna-lag med look-a-like:sen Stormare och Gerrard.
Sen brukar de förvisso fylla ut med 9 blå statister också, men de kan med fördel ignoreras. Stormare leder seriens skytteliga och vi blev nog lite förbryllade
då han befann sig längst bak i fältet som libro. Målfarligheten var tydligen inte mindre för det. Efter 4:a minuter drog han in 0-1 på en något överraskande
låg hörna mot främre stolpen, undertecknad hängde nästan med i markeringen men hade inte mer än en dobb i Stormares sko när han satte dit bollen.
Nästa gång bör vi ha en gubbe som har koll på främre ytan, 3 insläppta identiska mål på 2 matcher nu. Nu ska vi inte glömma bort att det fanns ett lag till på planen
och Södra visade upp ett riktigt bra spel under första 45. Axel hade gata på sin kant och kan nog vara den vänsterback som slagit flest inlägg under en halvlek i
Södratröjan. 3 stycken fick jag ihop det till, men det saknades lite folk i boxen och den heta kvitteringschansen lät vänta på sig.
Om det stundtals var bra Södraspel i första var det publikfrieri i början av den andra. Ett snabbt passningsspel kombinerat med en bra rörelse satte Runhällen helt ur spel.
Jättechansen tll kvittering kom i 55:e minuten. Olof var så när att knoppa in ett inlägg från Tolle, men bollen damp istället ner i gapet på Axel.
Han fintade ner en gubbe och sköt ett lågt skott från nära håll. Publiken hade redan börjat fira då Runhällens ärrade keeper plockad fram en brutal reflexräddning.
Hade kunnat bli en riktigt rolig match om den hade suttit, istället bjöd Runhällen på en urtrist hörna i 64:e minuten. Pierce fick en uppenbar knuff i ryggen, men valde
att försöka klacka bort bollen trots obalans. Inte helt bra då bollen tog en lobbartad bana tillbaka mot målet och Stormare var där och touchade in 0-2. Här har vi första
anledningen att kommentera domarens insats. Kan dock inte göra det då han inte gjorde en insats. Anonymiteteten personifierad. Södra fortsatte lira
trevlig och rörlig anfallsfotboll. i 70:e minuten kom en ny jättechans. Inlägg från Tolle nådde en sopren Kalle på bortre stolpen. En "nick" med hjässan var
tyvärr inte det bästa "avslutet" i det läget och Runhällen kom undan med blotta förskräckelsen igen. I 80:e dog matchen och återigen var det en fast situation.
Runhällen hade frispark (hur nu det gick till när man har en domare som aldrig blåste i pipan) och Stormare steagde fram. Bollen ändrade riktning i muren, men Paul såg ut att ha full koll
när han limmade kulan. Dessvärre studsade den ur greppet då han landade och en blåklädd kunde enkelt lägga in 0-3. Matchen spårade ur lite mot slutet
i brist på vettiga signaler från rättsskiparen. Några onödiga vedergällningsaktioner från båda håll men inga allvarliga tillbud. Vi kan iallafall konstatera att vi gjorde
en betydligt bättre insats än i våras mot Real Runhällen, och med lite bättre utfall kring eget och motståndarnas mål skulle vi nog ha kunnat bärga iallafall en poäng.
Matchens lirare: Man of the match till Olof som gjorde en stor insats. Med sin hårdhet och löpvillighet var han en riktig plåga för Runhällen. Allt som ofta tog han svängen ner i banan för att
trycka till Gerrard och återerövra bollen till Södra. När inte Olof var där, skötte matchens andra gigant Linkan utraderingen av Gerrard på ett föredömligt sätt. Plus också
till Axel som gjorde ett riktigt bra offensivt jobb utan att behöva tumma nåt på defensiven.