Med 20-års jubileum i antågande och stärkta av en seger i bagaget var Södra redo att bjuda världen på ytterligare en sprakande föreställning.
Den klassiska bataljen mot Rådhuset stod på programmet, Diös-hallens konstgräset var skådeplatsen. Inledningsvis var det ett rörligt Rådhuset som
dominerade spelet. Södra var från och till steget efter men segrade i alla avgörande dueller och undvek på så vis allt som kunde liknas vid målchans för
syltan. Nej istället var det Södra som bjöd på spetskunskapen framåt, och när Tolle satte bollen i stolpen efter 10 minuter efter att ha snurrat en gubbe
i yttre delen av straffområdet var det många fotbollsälskare som rev sitt hår. 5 minuter senare kom nästa chans. Tomas kom fri efter ett genombrott mitt i skottsektorn,
han spelade osjälviskt till Carlos som tyvärr fick passningen lite bakom sig, fick vända upp och skottet hann täckas av en Rådhusar. Södra hade med dessa jättechanser
alltmer börjat komma in i matchen och det skulle komma mer. Ett bra frisparksläge höll på att förvaltas med en så kallad inövad variant. Inövad knappast, men variant
och läcker likväl. Wigström laddade för skott med vänstern men petade till Lindh som lättade med högern mot andra krysset. Rådhusets keeper helt ur balans lyckades på matrix-vis
flytta tyngdpunkten och enhandstippa ut bollen, på returen var Tolle först men brände bollen tätt över. Mot slutet av halvleken kom de första två Rådhuschanserna och båda
incidenterna får betecknas som rejäla bjudningar av ett annars felfritt försvarsspel i Södra. Först ett inlägg där tvekan uppstod mellan Gola och Lindh om vem som skulle ta bort bollen, lyckligtvis damp bollen ner
på Rådhusets sämste forward som löste deras bekymmer och skickade bort bollen högt högt över mål. I 45:minuten revanscherade sig Gola rejält då han sträckte ut och tippade bort en riktig kanon utifrån som hade försigåtts av
lite sömnig Södra markering på en snabbt slagen Rådhusetfrispark.
I andra halvlek blev det alltmer Södra, Rådhuset som traditionen bjuder med ett ihåligt och chansartat försvarsspel började se förtvivat sårbara ut.
Störst problem hade de att fånga Abdi som var som stundtals var som limmad bakom bollen, men även Carlos och Wigström var flertalet gånger på vippen att få till den där
avgörande dragningen för att skapa frilägen. Det var Carlos som till sist löste upp RFC-försvaret. På en kroppsfint följt av en underbar liten passning på djupet stormade hitintills relativt osynlige Åhlin
och rullade under en utrusande målvakt dit sitt 44:e seriemål genom tiderna i Södratröjan, 0-1. Södra hade nu ett rejält grepp och därför kändes det rätt tungt när Rådhuset på en frispark som Gola släppte
retur på kunde peta in kvitteringen till 1-1 bara 10 minuter senare. Södra bet dock ihop omgående och fortsatte trumma på framåt. På en hörna skar bollen lågt ända in till straffpunkten där
Carlos drog till och på utskjutningsmanér hittade en lucka mellan målvakt och de 5 försvararna som placerats på mållinjen, 1-2. Ett tätt tätt försvarsspel från Södra tillät nu inget ting som involverade boll och
Rådhusare på den heliga Södraplanhalvan. När Tolle gjorde en rusch längs kanten ner mot hörnflaggan och svingade in ett pressat inlägg var Rådhuset lite av ett slaget lag. För där mötte Tomas med skallen och gjorde sitt
tredje nickmål för i år då han nickade in bollen helt otagbart till 1-3. Efter fortsatt strålande försvarsspel av hela laget hölls sen ställningarna tills domaren förkunnade att det var 30 sekunder kvar. Då fick Rådhuset en sista frispark
som slogs in i bortre hörnet, men i och med att 2-3 reduceringen var matchens sista spark var det nåt vi kan bjuda på. Trots en trevlig och juste match, något som historiskt sett inte alltid varit fallet mellan de båda lagen, kan
vi inte annat än att avsluta med att ge vårat Råd till huset - " Tillbaka till diskbaljan ".
Matchens lirare: Många om budet igen, då alla spelade på toppen av sin förmåga. Man får bocka och buga då Roine utnämde Johan till dagens MoM för ett distinkt och tätt försvarsspel i 90 minuter, tillsammans med övriga backar var det Gestapo-lik
kontroll på vad RFC tilläts hitta på i anfallsväg. Några till måste dock få ett extra omnämnande. Oskar har börjat hitta tillbaka efter skadan och gjorde något av sin livs match i försvarsspelet. Framåt var det självfalet kul att se när Abdi snurrade
barnsligt enkelt med motståndarna och formligen rev ner applåder från läktarna. Carlos med en assist och ett mål var en avgörande faktor, liksom Tolle som skämmer bort världen genom att gång på gång prestera kanonmatcher. Här skulle man kunna fortsätta hur
länge som helst men det blir kanske lite tradigt, så vi konstaterar bara att Södra ytterligare en gång tog en riktig (och viktig) lagseger där alla presterade och gav sitt yttersta.